Etikettarkiv: lag

Har man rätt till betald lunchrast?

Hej, jag jobbar som kock vilket innebär många långa dagar utan raster. Vi har kostavdrag och mot slutet av kvällen brukar vi som jobbat sätta oss ner för en bit mat.

Vi har ingen schemalagd rast men för ett tag sedan började vår chef dra av 30 minuter som rast för varje arbetad dag, även om vi suttit ner och ätit eller inte. Det står ingenting i några kontrakt om raster.

Min fråga lyder: Har han rätt att dra av denna halvtimme från varje arbetad dag, eller begås det någonstans ett fel?

SVAR

Har arbetsgivaren inte tidigare dragit av för raster så har denne i sådana fall förhandlat om att göra det och det ska ni meddelas om. Det finns ingen laglig rätt för arbetsgivaren att göra avdrag för rast men däremot så har arbetstagaren rätt till minst 30 minuters rast om man arbetar minst fem timmar i sträck.

Arbetar ni däremot istället för att ta rast så har arbetsgivaren inte rätt att dra av för rast ändå, men då gäller det att meddela arbetsgivaren att du inte tagit någon rast.

I Arbetstidslagen står det dock i § 15 att rast inte är räknat som arbetstid och arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen, vilket kan tolkas som att arbetsgivaren då inte är skyldig att betala arbetstagaren.
Däremot så kan man göra andra avtal i kollektiv- eller anställningsavtal om det är mer förmånligt för arbetstagaren, dvs att man kan få betalt trots att man har rast.

Så ni bör helt enkelt prata med arbetsgivaren om hur det kommer sig att det numera görs avdrag, Annars kan ni vända er till facket om det finns något och de kan hjälpa er med vad som bestämts.

Hälsningar,

Daniela Alm

Rast och paus; Vad gäller?

Hej,

På mitt jobb har vi ett pass som drar igång kl 02:30 och håller på till 06:00. Under detta pass har vi alltid haft en rast på ca 10-15 min men igår så fick vi ett meddelande om att företaget inte längre kan bjuda på den rasten utan att vi måste jobba på hela tiden (med undantag för intag av lite vätska eller toabesök). Det tycker jag känns väldigt fel. Kan de verkligen göra så?

Vi arbetar vid löpande band och utför väldigt många lyft, både tunga och lätta, under ett pass. Har man rätt till 5 min rast per timme och kan chefen bestämma när/hur vi ska lägga upp den pausen?

Hej!
Enligt Arbetstidslagen ska en arbetstagare ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Lagen reglerar inte hur lång rasten ska vara men enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten vara minst 30 minuter. Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande det vill säga du har rätt att exempelvis lämna din arbetsplats. Rasten räknas inte in i arbetstiden.

Utöver rasterna har du rätt till kortare avbrott från arbetet det vill säga pauser. Då har du har inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen. Pauser räknas in i arbetstiden. Arbetstidslagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara, utan allmänt att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då, i den mån det är möjligt. Arbetet i sig kan alltså vara avgörande för när/hur länge/hur ofta pauser kan infalla. Arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetet så att arbetstagaren kan ta dessa pauser.

Finns det brister i din arbetsmiljö så kontakta din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas, kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kan du kontakta ditt fackförbund.

Hör av dig igen om du har fler frågor!
Jessica Sääf Arbetsrättsjouren

Mobbning på arbetsplatsen; Vad gäller?

Hej!

Vad gäller vid timanställning i Statligt verk om kränkande särbehandling i form av subtil vuxenmobbning? När chefen får någon signal, klagomål eller information från utförarna av mobbning skall eller bör han/hon meddela detta till offret, så fort som möjligt? Och vad i klagomålet består? Om offret av en tillfällighet får veta och förståss har märkt utfrysningen, borde då inte chefen ha fört fram detta till den mobbade? Vad gäller?

När man inte längre tillhör ett fackförbund och skulle behöva stöd i situationer som samtal med mobbare och chef. Finns det någonstans man kan vända sig och få denna detta stöd. Någon utomstående som kan lyssna och finnas med vid samtalet.
Tacksam för svar!

Hej!

I arbetsmiljölagen finns reglerat att arbetsgivaren ansvarar för en god arbetsmiljö, vilket bland annat innefattar att mobbning förebyggs. Det är arbetsgivarens ansvar att både den som blivit utsatt för kränkningarna och hela arbetsplatsen får den rehabilitering som behövs. Arbetsgivaren ska tillsammans med skyddsombud och arbetstagare samverka för en sund arbetsplats, vilket är viktigt för att hantera den problematik som mobbning innebär. Att påtala att mobbning inte ska förekomma räcker tyvärr inte alltid, utan arbetsgivare behöver ha handlingsplaner för om/när det ändå inträffar. Tar man del av arbetsmiljöverkets texter om detta, så är det viktigt att arbetsplatsen har en policy för vad som sker när mobbning förekommer. Vem det ska rapporteras till, hur det ska hanteras, vilken hjälp och vilket stöd den utsatta kan få. Utöver detta är det viktigt med kunskap om vad mobbning är. Hur dessa rutiner ser ut på din arbetsplats, ska din chef eller skyddsombud kunna svara på.

Arbetsmiljöverket rekomenderar att man först försöker prata med de som mobbar, och om man inte vill/kan det, så bör man kontakta sin närmaste chef. Är inte chefen ett alternativ, så kan man kontakta sitt skyddsombud. Facket var inte ett alternativ för dig, men de ska också kunna hjälpa till med dessa problem. Har arbetsplatsen avtal med företagshälsovården, så kan det vara ett alternativ för dig när det gäller stöd. Slutligen kan man kontakta arbetsmiljöverket för att få hjälp, eventuellt med en utredning av ärendet på den aktuella arbetsplatsen. I vissa fall blir alternativen att byta arbetsplats eller att driva sin sak med ett eget juridiskt ombud, i de fall man inte kan vända sig till facket för hjälp.

Hör av dig igen om du har fler frågor!
Jessica Sääf Arbetsrättsjouren

Förtur till en tjänst som man vikarierat på?

Hej.

Jag har haft ett vikariat som Distriktschef på ett företag inom detaljhandeln. Vikariatet var utformat så att jag jobbade 50% som distriktschef och 50% på min ordinarie tjänst som butikschef. Vikariatet som jag hade var till och med 15 juni 2013 för en person som var tjänstledig. I januari 2013 gick jag på föräldraledighet och kommer vara det fram till och med 1/9 2013.
Under sommaren har jag försökt få min arbetsgivare att berätta för mig vad jag ska göra när jag kommer tillbaka eftersom mitt vikariat har gått ut och personen jag vikarierade för har inte förlängt sin tjänstledighet. Min arbetsgivare har då sagt att distriktschefstjänsterna som finns ska göras om lite ( troligtvis vara heltidstjänster, samt att distrikten ska göras om) och jag kommer att bli underrättad om vad som händer. Idag ringde min arbetsgivare och sa att jag kommer att få gå tillbaka till en tjänst som butikschef på 100% och sen kommer det annonseras ut två distriktschefstjänster internt som jag får söka precis som alla andra.

Min fråga är då: har jag förtur till tjänsten eftersom jag tidigare har haft ett 50% vikariat som distriktschef?

Tack på förhand

Mvh

SVAR:

Hej,

Företrädesrätt enligt LAS har man om man blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetsgivaren får ett behov av att nyanställa. En arbetstagare som är deltidsanställd kan även ha företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad om arbetsgivarens behov av arbetskraft kan tillgodoses på detta vis. Om du är anställd på en tjänst så har du inte enligt de arbetsrättsliga lagarna någon särskild förtur till en annan tjänst även om du tidigare innehaft denna. Dock kan det finnas andra regler i kollektivavtal. Det kan även vara en fördel rent praktiskt för din arbetsgivare om tjänsten går till dig eftersom du då redan kan arbetsuppgifterna.

Hälsningar Emma Olsson
Arbetsrättsjouren

Förfalska arbetsgivarens namnteckning

Hej!
Jag arbetar just nu som provanställd i sex månader. Vi är två stycken på kontoret, jag och min chef. Nu vill han att jag ska skriva under dokument (leasingavtal mm) i hans ställe då han är på semester? Alltså förfalska hans namnteckning på olika dokument. Det känns inte alls bra men känner mig tvingad. Vad kan hända om jag jag skriver under? Får han någon form av hållhake på mig? Kan han i fall vi blir ovänner utnyttja det mot mig då? Jag kan väl också säga att jag inte trivs särskilt bra på min arbetsplats, och söker annat arbete. Chefen hoppas jag ska stanna kvar. Men, ifall jag väljer att sluta så har jag från fackets sida 45 dagars karenstid innan jag har rätt till stämpling.

Hoppas på snabbt svar..

SVAR:

Hej,

Det är inte tillåtet att förfalska någon annans namnteckning, det är ett brott enligt svensk lag. Din arbetsgivare kan aldrig tvinga dig att bryta mot lagen och du gör inget fel om du vägrar, snarare gör du fel om du skriver under med din arbetsgivares namn. Om din arbetsgivare vill att du ska agera i hens namn så bör en fullmakt utfärdas, då kan du skriva under med ditt namn men då å din arbetsgivares vägnar. Det stämmer att man kan få karens om man väljer att säga upp sig, lycka till med ditt arbetssökande.

Hälsningar Emma Olsson
Arbetsrättsjouren

Övertids- eller mertidsersättning?

Hej!
Om man är timanställd och jobbar mer än 40 timmar någon vecka har man inte rätt till att få övertid då. Min arbetsgivare säger att man får bara mertid.

Hej!

Det finns inget i lag som reglerar rätt till mertids- eller övertidsersättning. Om din arbetsplats lyder under kollektivavtal, så kan det finnas regleringar i detta för olika typer av ersättning. Alternativt kan ersättning utgå om man har avtalat det specifikt med sin arbetsgivare, och att det då finns reglerat i anställningsavtalet. Om ni samarbetar med facket så är det en god idé att kontakta dem, då de kan hjälpa dig mer specifikt.

Hör av dig igen om du har fler frågor!
Jessica Sääf Arbetsrättsjouren

Tjänstledighet för studier; Vad gäller?

Hej.

Jag har tänkt börja studera till hösten (förutsatt att jag blir antagen). Studierna sker på annan ort, ca 6 mil från orten där jag bor. För tillfället är jag fastanställd på ett företag där jag kommer att beviljas tjänstledighet fr o m att studierna börjar. Dock så skriver de bara tjänstledighet terminsvis då de vill att man ska komma in och jobba på loven.  Till saken hör att jag vill flytta till studieorten och kommer inte att ha tillgång till bil, kan de fortfarande begränsa min tjänstledighet till terminerna och kan de på något vis tvinga mig att komma in och jobba på mina lov trots att jag bor 6 mil bort?

 

Hej!

Tjänstledighet för studier kan förläggas på olika vis. Ett alternativ är, som du skriver, att bara vara ledig under terminerna. Ett annat alternativ, som du själv önskar, är att man är ledig fortlöpande från ett startdatum till ett slutdatum.

När ledigheten planeras ska arbetsgivaren ta hänsyn till arbetstagarens önskan, men också huruvida verksamheten kan fortgå utan den störs av ledigheten. Här kan sådant som eventuella vikariekostnader vara en faktor. Avtalet som upprättas mellan dig och din arbetsgivare är sedan det som gäller under ledigheten.

Vad lagen reglerar är att du har rätt till ledighet för studier. Dess utformning ska ske i samråd mellan dig och din arbetsgivare, lagen reglerar alltså inte detta. En god idé är att prata med din arbetsgivare och förklara situationen. Om din arbetsplats lyder under kollektivavtal, så kan detta också reglera denna typ av ledighet. Undersök i sådana fall kollektivavtalet och kontakta facket, de kommer kunna hjälpa dig mer specifikt.

Hör av dig igen om du har fler frågor!

Jessica Sääf Arbetsrättsjouren

Raster; Vad gäller?

Hej.

Jag arbetar extra på ett café och olika antal timmar förekommer när man arbetar. Beroende på säsong och dag varierar arbetet från 9 timmar till 5 timmar. Till min fråga: när vi arbetar 5 timmar, i mitt fall 11-16, säger arbetsgivaren att jag MÅSTE ta 30 minuters rast. Vad gäller här egentligen? Jag har på tidigare arbeten förstått det som att efter 5 arbetade timmar ska jag ha rast?
När vi arbetar 9 timmar (9-18) måste vi ta vår rast någon gång mellan 11.30-12.30, vilket i sin tur innebär att man vid tidig rast arbetar 6,5 timme utan rast (finns det tid för en kort kaffepaus under eftermiddagen får vi ta det, men observera att vi högsäsong är det svårt att hinna med).

Vad gäller egentligen vid raster?

Med vänlig hälsning

Hej!
Uppehåll under arbetstid regleras i arbetstidslagen. I denna utgörs uppehåll av antingen rast eller paus. Rast är ett längre avbrott där arbetstagaren själv avgör vad denna vill göra och man får lämna sin arbetsplats. Arbetsgivaren bestämmer rastens längd och när de ska ske, men de måste placeras så att arbetstagarna inte arbetar mer än 5 timmar i sträck. Lagen reglerar inte rastens längd, men har man bara en rast per arbetspass så ska den inte vara kortare än 30 minuter enligt arbetsmiljöverket.

En paus, som är ett kortare avbrott, innebär att arbetstagaren vanligen inte lämnar sin arbetsplats. Arbetsgivaren bestämmer även när dessa äger rum och hur länge de varar, baserat på hur arbetsdagen ser ut.

Lagen är inte tvingande, utan rådande kollektivavtal kan istället reglera dessa frågor. Om sådant finns på din arbetsplats, är en god idé att undersöka detta eller direkt kontakta facket som kan hjälpa dig mer specifikt.

Hör gärna av dig igen om du har fler frågor!
Jessica Sääf Arbetsrättsjouren

 

 

Hur regleras semesterersättning och sociala avgifter?

Hej
På mitt arbete har jag fått lägre timlön än avtalad. När jag frågar om detta får jag till svar att det beror på att sociala avgifter och semesterersättning dras från timlönen. Det har inte blivit informerat om detta tidigare.
Vad är reglerna för sociala avgifter och semesterersättning?

Hej!

Den timlön du och din arbetsgivare har kommit överens om är den som gäller. Det enda som ska dras på lönen är skatt enligt skattetabell. Sociala avgifter betalar arbetsgivaren direkt till skatteverket, den är procentuell och regleras i lagen, och den ska inte dras från timlönen. Semesterersättning får idag inte ingå i timlönen utan ska ligga utanför denna, och betalas ut i samband med semestern om du är tillsvidareanställd, eller varje månad om du är visstidsanställd. Semesterersättningen utgör ca 12% av lönen. Utifrån det du skriver att din arbetsgivare har sagt, så kan timlönen (brutto) aldrig bli lägre än den ni kommit överens om, oavsett hur man räknar.

Hör gärna av dig igen om du har fler frågor!

Jessica Sääf Arbetsrättsjouren