Etikettarkiv: arbetsdomstolen

Kan jag ta med mig mina kunder när jag byter arbetsgivare?

Hej, Jag har valt att säga upp mig från min arbetsgivare som säljare. Jag har blivit värvad av en konkurrent och min nuvarande arbetsgivare har satt mig i karantän i sex veckor med lön. Jag är fullt medveten om att jag inte får utöva något arbete hos den nya arbetsgivaren under tiden. Jag har inte skrivit på någon klausul om att jag inte får gå till någon konkurrent, trots detta har jag blivit hotad av min nuvarande chef om lojalitetsplikten och han hotar att stämma mig om jag skulle börja besöka kunder när jag börjar i mars på mitt nya jobb. Inga kontakter med den nya arbetsgivaren har tagits på arbetstid. Jag måste väl fritt få besöka vilka kunder jag vill på min nya arbetsplats utan riskera någon stämning från min gamla chef? Det är väl kunden som bestämmer vem den ska handla av.

Svar:

Hej!

Du är bunden av lojalitetsplikten även om det inte står uttryckligen i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal. Lojalitetsplikten innebär i grund och botten att du som arbetstagare inte får skada din arbetsgivare. Till exempel bryter du mot lojalitetsplikten om du skriver dåliga saker om din arbetsgivare på Facebook eller aktivt förstör så att företaget går sämre. Hade du utfört arbete hos konkurrenten under din uppsägningstid (när du fortfarande är anställd) hade det räknats som brott mot lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten föreligger så länge du är anställd och vanligtvis förfaller den när du avslutar din anställning.

I vissa avtal kan det skrivas in ett konkurrensförbud. Det kan gälla både anställda som startar en egen konkurrerande verksamhet eller en anställd som går till en redan konkurrerande arbetsgivare. Förbudet stoppar den anställda att bedriva konkurrerande verksamhet och kan gälla upp till två år efter att anställningen upphört. Ofta brukar då arbetstagaren ha rätt till minst 60 % av sin tidigare lön under perioden som konkurrensförbudet gäller (enligt företagande.se). En arbetsgivare som skriver in ett konkurrensförbud i ett avtal måste alltså vara beredd att betala för det för att behålla kunderna själv under den tiden.

En arbetsgivare kan även skriva in i avtal att anställda inte får ta med sig kunder till en konkurrerande verksamhet vilket kan gälla upp till ett år efter avslutad anställning. För det behöver inte arbetsgivaren betala. Däremot gäller endast dessa två förbud om de är inskrivna i ditt avtal.

Det är svårt för mig att helt säga vad som är tillåtet för dig att göra eller inte göra i den här situationen men vi kan använda Arbetsdomstolens dom 2015 nr 35 som utgångspunkt. Fallet handlade om en frisör som bytte salong och smsade några av sina gamla kunder att hon nu arbetade på en ny salong. I korta drag kom domstolen fram till att det var okej för henne att kontakta sina gamla kunder då hon hade letat i minnet och sedan på egen hand försökt hitta kontaktuppgifter till kunderna via Facebook, google, hitta.se osv. Hade hon däremot tagit kontaktuppgifter till kunderna från kundregistret på den gamla salongen hade förmodligen domstolen sagt att det inte var okej. Något som heller inte var tillåtet var att säga att hon tidigare hade jobbat på den gamla salongen. Du får alltså säga att du nu arbetar på ett nytt företag men du får inte säga att du har lämnat det gamla.

Vad som står i ditt avtal är det viktigaste. Finns det uttryckt någonstans att du inte får kontakta gamla kunder under en viss period måste du följa det. Annars kan du använda fallet ovan som utgångspunkt  alltså att du inte får kontakta kunder via den information du har fått på ditt gamla jobb, via ett register, mejl-konversationer eller liknande (dock viktigt att poängtera är att skulle du hamna i tvist med din gamla arbetsgivare kan jag inte garantera att AD skulle döma lika dant, alltså bara något du kan försöka förhålla dig till).

Hälsningar Malin Karlsson

Arbetsrättsjouren

Var avgörs en arbetstvist?

Hej!
I vilken tingsrätt skall jag stämma min arbetsgivare, där jag som
arbetstagare bor eller där arbetsgivaren har sitt säte/kontor?
mvh

Hej

En arbetstvist är en tvist (en tvist uppstår om två parter inte kommer överens) som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Vissa typer av arbetstvister kan prövas direkt av Arbetsdomstolen, andra tas upp av en tingsrätt. Arbetsdomstolen är högsta instans, dvs överklagan från tingsrätten sker i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolens dom kan alltså inte överklagas.

För att en arbetstvist ska få föras direkt i Arbetsdomstolen krävs två saker

Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal.

Därutöver måste målet gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen (exempelvis föreningsrättstvister eller tvister om förhandlingsrätt) eller tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår arbetsplats där kollektivavtal gäller.

I andra typer av arbetstvister ska talan väckas vid tingsrätt. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller alltså att talan ska väckas vid tingsrätt. Detsamma gäller en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.

Arbetsdomstolens dom kan alltså inte överklagas.

Vid arbetstvister är det viktigt att tänka på att agera inom de relativt korta tidsfrister som i de flesta fall gäller för att få en prövning till stånd.

När en arbetstagare vill väcka talan i tingsrätt mot en arbetsgivaren skall detta göras i den ort där arbetstagaren har sin hemvist.

2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen anges beträffande sådana arbetstvister som i första instans skall upptas av tingsrätt att arbetsgivaren får sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist. I lagens förarbeten (prop. 1974:77 s. 149 f.)

MVH Tobias Bergin

Arbetsrättsjouren

Driva lönefordran och möjligheter att gå vidare till tingsrätten

Jag har lönekrav på min arbetsgivare som fuskat med lönen i ett år nu och är skyldig mig ca 60.000 kronor i bruttolön. Transportarbetareförbundet driver inte frågan! Jag kan inte vänta längre och funderar på att själv stämma arbetsgivaren i tingsrätten . Kan man räkna med att de tar upp fallet, trots att man fortfarande är med i facket eller måste man gå ur först? Finns det någon preskriptionstid för lönekrav, jag har hört att man bör agera snabbt? Var hittar man någon lämplig advokat/jurist för ett sånt här ärende? Jag har provat att ringa runt lite, men ingen är intresserad…

Svar:
Hej!

Om du/ni inte redan har gjort det så börjar man vanligtvis att driva det som en lönefordran, vilket vi kan hjälpa till med. Återkom om detta i sådant fall. Visar det sig sedan att du inte får betalt så kan man eventuellt ta det vidare till tingsrätten. Eftersom du är medlem i ett fackförbund så kan det möjligen vara svårt eftersom nästa instans vanligtvis är Arbetsdomstolen framförallt om facket redan har börjat dra i det. Hur man än väljer att dra det vidare så ska du vara medveten om att man aldrig kan garantera vinst. Med andra ord är det ett risktagande att ta det vidare eftersom du vid förlust, om du driver det själv, kan tvingas betala motpartens rättegångskostnader tillsammans med dina egna. Vanligtvis är det 10 års preskription på lönekrav.

Vänliga hälsningar
Cristian Sjövind
Arbetsrättsjouren