”Arbetsrättsjouren är en oberoende aktör och utgår alltid från lagen när vi ger rådgivning och svar inom arbetsrätten. Vi kan inte hållas ansvariga för hur informationen används och tolkas av våra besökare eller tredje part.”

Jag har inte fått semester enligt önskemål

Hej,
Jag har inte fått semester enligt mina önskemål. Jag hade önskat semester vecka 28-30 men fick 26-28. Måste jag ta dom här veckorna jag fick? Vilka rättigheter har jag? Finns det någon lag att man måste veta innan om man inte får semester när man vill? Läste nånstans 2 månader innan? Tänkte bara vilka rättigheter jag har och vilka skyldigheter företaget har.

Svar: Du har rätt till 4 sammanhängande semesterveckor under perioden juni till augusti. Du har möjlighet att önska men inte rätt att själv bestämma. Det är din arbetsgivare som har rätt att bestämma när din semester ska förläggas under sommaren. Om verksamheten rullar på hela sommaren så är det svårt för många arbetsgivare att få ihop ett fungerande schema och då går det inte alltid att göra alla nöjda.

Du har ingen skyldighet att ta semester under sommaren men arbetsgivaren ska då se till att du som anställd tar ut semester senare under året. Varje arbetsgivare måste se till att ni som är anställda tar ut minst 20 intjänade och betalda semesterdagar i ledighet varje semesterår. Det kan innebära att du får plocka ut dessa dagar under perioder när du absolut inte vill ha.

Enligt lagen ska arbetsgivaren meddela dig två månader i förväg om när du får din semester, men om det finns särskilda skäl så senast en månad innan.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Publicerat i kategori/kategorierna: Semester

Information om korttidsarbete, initialt benämnt som korttidspermittering

Arbetet kring regeringens förslag om statligt stöd för korttidsarbete 

Coronaviruset covid-19 kom snabbt och satte stora avtryck för svenska företagare, deras verksamhet och deras personalMånga företagare blev hårt pressade av allt som viruset förde med sig. Vissa branscher blev mer utsatta än andra. Med anledning av coronaviruset presenterade regeringen åtgärder för arbetsgivare och deras anställda. Den 16 mars 2020 presenterades ett nytt förslag som handlade om ett system för korttidspermittering, numera benämnt som KORTTIDSARBETE. Åtgärden skulle vara en viktig del i det läge som samhället hamnade i och den osäkra framtid som följer framöverÅtgärden handlade främst om att kunna minska och/eller dämpa arbetslösheten.   

Ansvarig myndighet för detta arbete är Tillväxtverket. De har sedan den 16 mars, tillsammans med Regeringskansliet och Skatteverket, arbetat skyndsamt för att få alla förutsättningar på plats så att åtgärderna snarast ska kunna omsättas i praktiken. Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som omfattar företag med anställda. 

 

Vad innebär permittering och korttidsarbete generellt? 

Under vissa förutsättningar kan arbetsgivare permittera arbetstagare t.ex. vid maskinhaveri, arbetsbrist eller liknande. Det innebär att arbetsgivaren tillfälligt drar ner på arbetstiden eller befriar sina anställa från sin arbetsskyldighet. Både lön och arbetstid påverkasAnställningen består dock för arbetstagaren och när hindret upphört så ska arbetstagaren återgå till sitt arbete på nytt.  

Om en anställd permitteras kan omfattningen variera från en del av en dag till en längre period. Men den kan inte pågå hur länge som helst. Allt beror på omständigheterna. Permittering kan förekomma oavsett vilken anställningsform de anställda har. Permittering förekommer på den privata sektorn och bedöms vara tillåten enligt de flesta kollektivavtal för arbetare medan tjänstemän inte anses kunna permitteras. 

Regeringens förslag om korttidspermittering som kom den 16 mars 2020 benämns numera som korttidsarbete. Korttidsarbete kan endast ske i vissa situationer och grundar sig på att de har en större samhällspåverkan så som synnerligen djup lågkonjunktur eller situationer som kan medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar. 

 

Vad innebär korttidsarbete just nu? 

Korttidsarbete innebär att arbetsgivaren inte ska behöva göra uppsägningar. Istället så får arbetstagarna gå ner i arbetstid men behålla en stor del av lönen under en periodArbetstagarna är alltså fortfarande anställda och kan förhoppningsvis gå tillbaka till sin ursprungliga tjänst när krisen lagt sigÅtgärden om korttidsarbete bygger på ett tidigare förslag för stöd vid korttidsarbete. Det som skiljer sig till nuläget är dock att det tillkommit en kraftig subventionering  bidrag från staten. Avsikten med detta är att alla drabbade företag i denna kris ska kunna behålla så många anställda som möjligtDet är en viktig åtgärd för att företagen snabbt ska kunna vända tillbaka när krisen börjat lägga sig att då ha anställda kvar. Annars kan återuppbyggnaden av arbetsplatsen ta lång tid. 

Staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för anställda som går ner i arbetstid. Detta innebär att en anställd kan få över 90 procent av lönen och arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften. Kostnaden delas alltså mellan arbetsgivaren, de anställda men framförallt staten. Stödet kommer tillämpas från den 16 mars och finnas tillgängligt att söka från den 7 april. Stödet gäller under 2020. 

Lönetaket ligger på 44 000 kronor i månaden och det finns tre fasta nivåer som kan användas för korttidsarbete. Arbetsminskning med 20, 40 eller 60 procent.
Nivå 1 – arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen är 4 %
Nivå 2 – arbetstidsminskningen är 40 procent och löneminskningen är 6 %
Nivå 3 – arbetstidsminskningen är 60 procent och löneminskningen 7,5 % 

 

Vem kan ta del av detta stöd? 

Så gott som alla arbetsgivare med vissa undantag ska kunna söka om stödet. Många företag har redan drabbats hårt av coronaviruset. För att du som arbetsgivarframöver ska kunna ta del av detta stöd krävs det att företaget ska kunna visa vilka delar som påverkats i verksamhetenDu ska kunna visa vilka svårigheter som finns för att kunna klara av de ekonomiska utmaningar som uppstått under denna period med coronaviruset och dess framfart. De ekonomiska svårigheterna ska ha påverkat företagets verksamhet pass mycket och legat helt och hållet utanför din kontroll som arbetsgivare 

 

Hur ska jag göra för att få del av detta stöd? 

För företag som är på obestånd eller som är föremål för företagskonstruktion vid tidpunkten för ansökan så gäller inte stödet för dessa 

Annars gäller åtgärden för arbetsgivare som kan visa att de i ett första skede utfört andra arbetsrättsliga insatser för att minska sina kostnader för arbetskraft såsom uppsägningar. Exempel från Tillväxtverket är uppsägningar av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Avtal om korttidsarbete måste ha tecknats mellan parterna för att du som arbetsgivare ska kunna få stöd. 

A.) Arbetsgivare med kollektivavtal – stäm av med ditt kollektivavtal för att se om det finns stöd i centrala och/eller lokala kollektivavtal. 

B.) Arbetsgivare utan kollektivavtal – på arbetsplatsen måste det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Tillväxtverket har gjort en mall för detta avtal som ska finnas på deras hemsida. Där finns även mer information om driftsenheter med mera. 

 

Om du som företagare vill ansöka om stödet så öppnar ansökan den 7 april. Rutiner kring ansökningsprocessen kommer komma på plats efterhand. Det går inte att ansöka om stöd före detta datum. Görs ansökningar innan den 7 april kommer dessa att avvisas. Det är Tillväxtverket som kommer sköta hanteringen av dessa ansökningar. 

 

Följ Tillväxtverket 

Följ dagliga uppdateringar på Tillväxtverkets hemsida 

Uppsägningar på grund av arbetsbrist

Hej,
Jag driver ett företag med 9 anställda. Jag är äldre och tänkte börja planera för att gå i pension. Troligtvis kommer jag sälja bolaget. Vår bransch har inte gått så bra sedan våren 2019 och jag har försökt på alla sätt och viss att undvika uppsägningar då vi har blivit som en familj. Nu har jag kommit fram till att det inte går längre. Ekonomin har försämrats avsevärt under denna period och det är inte bra inför en eventuell försäljning framöver. Efter diverse uträkningar måste jag säga upp 3 stycken och dra ner en heltidstjänst till en tjänst på 75 procent. Jag har ganska bra koll på vad jag ska göra vid uppsägningar men det var ändå ett tag sedan och jag känner att jag behöver hjälp eftersom det är fler än en anställd som berörs. Vad bör jag tänka på?

Svar: Först vill vi säga att det är tråkigt att ditt företag inte rullat på så bra att du nu kommit till ett sådant här läge med tanke på sammanhållningen i företaget. Ibland så har man som arbetsgivare till slut inga andra alternativ än just uppsägning av sin personal. I detta fall blir det uppsägningar på grund av arbetsbrist och du har redan kommit en bit på vägen eftersom du kommit fram till hur många som behöver sägas upp. Processen med uppsägning kräver först en omplaceringsutredning, finns det andra tjänster som de kan omplaceras till. Om de anställda är medlemmar i facket måste du förhandla med dessa innan beslut tas. Om du inte har kollektivavtal kan du vara skyldig att förhandla med flera fackliga organisationer beroende på om dina anställda är fackligt anslutna. Efter förhandling ska en turordningslista upprättas och där har du som arbetsgivare möjlighet att undanta 2 anställda. Detta är en regel för småföretag med högst 10 anställda. Därefter kommer uppsägningsbesked och uppsägningstid. Uppsägningstiden beror på hur länge de berörda har arbetat på företaget.

Processen är ganska omfattande med tanke på din situation och vi ger rådet att ta hjälp av en duktig arbetsrättslig jurist eller advokat. Vi rekommenderar vår samarbetspartner KBM Advokatbyrå AB som kan vara ditt ombud. De har stor erfarenhet av sådana här situationer.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)

Covid-19 påverkat arbetslivet

Uppdateringar kring coronaviruset sker hela tiden och arbetslivet har påverkats otroligt mycket. Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering) är en stor del av ett krispaket från regeringen. För att färre uppsägningar ska ske kan arbetsgivaren minska på anställdas arbetstid. För att täcka stora delar av kostnaden kan de få stöd från staten. Läs mer om detta på Tillväxtverkets hemsida.

Uppsägning på visstidsanställning efter förseningar

Hej,
Jag har en fråga som rör min sons anställning. Han blev anställd i slutet av november månad på en allmän visstidsanställning i 6 månader. Men efter några veckor så blev han uppsagd. Arbetsgivaren hävdar uppsägning på grund av personliga skäl och att min son har kommit försent till jobbet två gånger. Andra förseningen fick han en skriftlig varning för. Min son menar dock att han inte kommit så mycket försent som arbetsgivaren hävdar och att anledningen till att han kom försent var förseningar med tåget. Min son är 19 år och detta är hans första riktiga arbete sedan studenten. Är detta verkligen rätt, behöver man inte tyngre skäl och bevis för en uppsägning på grund av personliga skäl?

Svar: En allmän visstidsanställning tar slut när tidsperioden har löpt till ända, i detta fallet efter 6 månader. Under den period som anställningen pågår har man som anställd ett starkt skydd mot uppsägning. Utrymmet för att avbryta en visstidsanställning i förtid är mycket begränsat, det krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggande mot arbetsgivaren. Att din son har kommit försent till arbetet vid något tillfälle är inte skäl nog för arbetsgivaren. Din son har alltså rätt till arbete under den 6 månaders period som visstidsanställningen innebar.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Lön på helgdagar?

Hej,
Jag har en fråga som rör arbete under helgdagar och vilka löner som är korrekta för dessa dagar beroende på arbetsplats. Jag jobbar som heltids-anställd under 5-6 månader på en plantskola. När en helgdag kommer upp får vi skriva på en lista där vi får välja om vi t.ex. vill vara lediga på denna helgdag eller ta ledigt på en fredag samma vecka istället. Men om vi väljer att jobba på helgdagen då de flesta andra har ledigt och tar ledigt på fredagen så får vi inga speciella pengar för att vi jobbat denna helgdagen utöver det vi får under en helt vanlig dag. Är detta rätt?

Svar: I Sverige finns det ingen lag som reglerar lön utan det finns i ev. kollektivavtal på arbetsplatsen. I många kollektivavtal finns det reglerat om extra ersättning i tid eller pengar om du t.ex. arbetar en röd dag eller annan obekväm arbetstid. Finns det inte kollektivavtal på din arbetsplats så är det arbetsgivaren som bestämmer vad det är som gäller. Om ni i personalen är av samma åsikt om att det borde vara ett lönetillägg borde ni be om ett möte med er arbetsgivare och se om ni kan förhandla om saken.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Hur många betalda semesterdagar borde jag ha?

Hej,
Jag blev uppsagd från min tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist. Jag började jobba för företaget den 10 januari 2019 och min sista arbetsdag var den 3 februari 2020. Min fråga är angående semesterdagar att ta ut i pengar, när jag slutar. Jag har tagit ut 1 betald semesterdag, och enligt min lönespecifikation har jag 5 betalda dagar och 19 obetalda dagar kvar att ta ut. Vår semesterrätt är 25 dagar. Semesteråret löper 1/4-31/3 på företaget. Men kan det verkligen stämma att jag bara har 5 betalda semesterdagar att ta ut? Hur många borde jag ha?

Svar: När du slutar din anställning på företaget kommer du att ha arbetat på företaget i lite mer än ett år. Detta innebär att du kommer att ha tjänat in minst 25 betalda semesterdagar.

När man pratar om betalda semesterdagar så är det semesterdagar som du tjänar in under ett intjänandeår, enligt semesterlagen 1 april-31 mars. Därefter följer semesteråret då du får plocka ut både betalda semesterdagar och om du vill även obetalda semesterdagar. Anledningen till att din lönespecifikation endast anger 6 betalda semesterdagar (inkluderat den du tagit ut) är för att du endast tjänade in 6 betalda semesterdagar under intjänandeåret som löpte 1 april 2018 till den 31 mars 2019.

Beräkning av betalda semesterdagar görs enligt en formel. Semesterdagar = ( (A-B) / C ) x 25

A är antalet anställningsdagar under intjänandeåret. B är antalet frånvarodagar som inte är semesterlönegrundande (exempelvis sjukskrivning mer än 180 dagar). C är antalet kalenderdagar under intjänandeåret. Sedan multiplicerar man det med antalet semesterdagar den anställde har, i ditt fall 25 dagar. Vid brutet tal avrundas det uppåt och du har då fått fram dina betalda semesterdagar.

År 1 = 10 januari 2019 – 31 mars 2019 = 81 dagar (A). 0 dagar (B). 365 dagar (C)
( (81-0) / 365) * 25 = 5,55. Avrundat uppåt är det 6 betalda semesterdagar. Intjänade 10 januari 2019 till 31 mars 2019 och som du får plocka ut 1 april 2019 till 31 mars 2020.

År 2 = 1 april 2019 – 3 februari 2020 = 309 dagar (A). 0 dagar (B). 366 dagar (C)
( (309-0) / 366) * 25 = 21,11. Avrundat uppåt är det 22 betalda semesterdagar. Intjänade 1 april 2019 till 3 februari 2020. Dessa dagar syns inte på lönespecifikationen förrän april 2020. Eftersom du har blivit uppsagd kommer du få dina 22+5 betalda semesterdagar utbetalda i semesterersättning.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Information om korttidspermittering

Regeringens förslag om korttidspermittering

Uppdaterat 2020-03-31 Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)

Coronaviruset covid-19 kom snabbt och har redan satt stora avtryck för svenska företagare, deras verksamhet och deras personal. Många företagare är just nu hårt pressade av allt som viruset fört med sig. Vissa branscher är mer utsatta än andra. Med anledning av coronaviruset har regeringen presenterat budgetåtgärder för arbetsgivare och deras anställda. Den 16 mars 2020 presenterades ett nytt förslag som handlar om ett system för korttidspermittering. Korttidspermittering är en viktig åtgärd i det läge samhället nu befinner sig i och där vi inte kan förutse vad som händer framöver. Åtgärden är framförallt en del i arbetet kring att minska eller dämpa arbetslösheten.

 

Vad innebär permittering generellt?
Under vissa förutsättningar kan arbetsgivare permittera arbetstagare. Det innebär att arbetsgivaren tillfälligt drar ner på arbetstiden eller befriar sina anställa från sin arbetsskyldighet. Både lön och arbetstid påverkas. Anställningen består dock för arbetstagaren och när hindret upphört så ska arbetstagaren återgå till sitt arbete på nytt.

Permittering kan förekomma oavsett vilken anställningsform de anställda har. Permittering förekommer på den privata sektorn och bedöms vara tillåten enligt de flesta kollektivavtal för arbetare medan tjänstemän inte anses kunna permitteras.

Om en anställd permitteras kan omfattningen variera från en del av en dag till en längre period. Men den kan inte pågå hur länge som helst. Allt beror på omständigheterna.

 

Vad innebär korttidspermittering enligt det nya förslaget?
Korttidspermitteringen som regeringen presenterade den 16 mars 2020 bygger på ett tidigare förslag för stöd vid korttidsarbete. Det som skiljer är dock att det tillkommit en kraftig subventionering – bidrag från staten. Avsikten med detta är att alla drabbade företag i denna kris ska kunna behålla så många anställda som möjligt. Arbetstagaren går ned i arbetstid men får behålla en stor del av lönen. Det är en viktig åtgärd för att företagen snabbt ska kunna vända tillbaka när krisen börjat lägga sig.

Förslaget innebär att staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för anställda som går ner i arbetstid. Detta innebär att en anställd kan få över 90 procent av lönen och arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften. Kostnaden delas alltså mellan arbetsgivaren, de anställda men framförallt staten.

Bestämmelserna tillämpas redan från den 16 mars 2020 men kommer träda i kraft den 7 april 2020. Stödet gäller under 2020. Lönetaket kommer troligtvis ligga mellan 40 000 – 44 000 kronor. Följ uppdateringarna på Tillväxtverket. [uppdaterad 2020.03.18]

Arbetsminskning med 20, 40 eller 60 procent.
Nivå 1 – arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen är 4 %
Nivå 2 – arbetstidsminskningen är 40 procent och löneminskningen är 6 %
Nivå 3 – arbetstidsminskningen är 60 procent och löneminskningen 7,5 %

 

Vem kan ta del av denna åtgärd?
Många företag har redan drabbats hårt av coronaviruset. För att du som arbetsgivare framöver ska kunna ta del av åtgärden krävs det att företaget ska kunna visa vilka delar som påverkats i verksamheten. Du ska kunna visa vilka svårigheter som finns för att kunna klara av de ekonomiska utmaningar som uppstått under denna period med coronaviruset och dess framfart. De ekonomiska svårigheterna ska ha påverkat företagets verksamhet såpass mycket och legat helt och hållet utanför din kontroll som arbetsgivare.

Så gott som alla arbetsgivare med vissa undantag ska kunna söka om stödet.

 

Hur ska jag göra för att få del av åtgärden?
För företag som är på obestånd eller som är föremål för företagskonstruktion vid tidpunkten för ansökan så gäller inte stödet för dessa.

Åtgärden gäller för arbetsgivare som kan visa att de i ett första skede utfört andra arbetsrättsliga insatser för att minska sina kostnader för arbetskraft såsom uppsägningar. Exempel från Tillväxtverket är uppsägningar av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Avtal om korttidsarbete/korttidspermittering måste ha tecknats mellan parterna för att du som arbetsgivare ska kunna få stöd.

A.) Arbetsgivare med kollektivavtal – stäm av med ditt kollektivavtal för att se om det finns stöd för korttidspermittering i centrala och/eller lokala kollektivavtal.

B.) Arbetsgivare utan kollektivavtal – på arbetsplatsen måste det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna.

Om du som företagare vill ansöka om stödet så öppnar ansökan den 7 april 2020. Löpande information om ansökan kommer ske via tillvaxtverket.se. Det är Tillväxtverket som godkänner ansökningarna och som kommer sköta hanteringen av dessa ansökningar.

 

Vem arbetar med detta?
Tillväxtverket är ansvarig myndighet och arbetar nu skyndsamt tillsammans med Regeringskansliet och Skatteverket för att få alla förutsättningar på plats så att åtgärderna ska kunna omsättas i praktiken.

 

Arbetsrättsjouren

Arbetsgivaren kräver betalt för förskottssemester

Hej,
Jag blev anställd på ett företag förra våren. Under sommaren så bad våran VD att våran avdelning skulle stängas ner på grund av att de inte fanns några företagskunder att ringa på grund av att dem är på semester under sommaren. Med andra ord fick vi tvångssemester. Vi fick då välja om vi ville ta 20 dagars förskottssemester eller obetald semester. Som sagt så är man ju beroende av ekonomin för att kunna betala mat och hyra och därför valde jag förskottssemester. Under hösten så väljer företaget att säga upp min anställning på grund av arbetsbrist och jag får inte chansen att jobba in mina semesterdagar som jag är skyldig företaget. Nu efter några månader från att de sa upp mig så kräver dem mig på pengar. Har dem rätt att göra det?

Svar: En arbetsgivare kan inte tvinga dig som arbetstagare att ta ut obetalda semesterdagar och du kan inte bli tvingad att ta ut förskottssemester. I ett sådant fall som uppstod så är arbetsgivaren skyldig att förse er arbetstagare med arbete och kan arbetsgivaren inte göra detta har du som anställd rätt att vara hemma med lön.

Det finns inga regler som säger att anställda har rätt till förskottssemester. Det är upp till varje arbetsgivare och anställd att avtala om detta. Förskottssemester är en skuld som arbetstagaren har till arbetsgivaren i 5 år innan skulden skrivs av. Om man som du som arbetstagare blir uppsagd på grund av arbetsbrist behöver du inte betala tillbaka de dagar du fick som förskottssemester.

I ditt fall har du blivit tvingad att ta ut förskottssemester och företaget anser nu att du har en skuld till dem. Arbetsgivaren har i detta fall gjort fel. De kunde som sagt inte tvinga dig att ta ut förskottssemester och eftersom det var dem som sa upp dig på grund av arbetsbrist så har du heller ingen skyldighet att återbetala någon förskottssemester.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Avskedad på grund av resa

Hej,
Min mamma skulle fylla 50 år och då planerade vi barn en överraskning och beställde en resa till henne. Vi glömde kontakta hennes arbetsledare om tillstånd för ledighet. Min mamma fick reda på att hon skulle få resa två dagar innan avfärd och berättade om överraskningen för sin arbetsledare. Arbetsledaren sa ja utan att tveka. Efter resan så har min mamma fått ett avskedsbrev av chefen. Hon skulle lämna jobbet omedelbart trots att hon sa till sin chef att arbetsledaren sagt ja till resan. Vad gäller? Min mamma är jätteledsen för det här.

Svar: Det låter mycket märkligt att din mamma beviljas semester/ledighet för överraskningsresan och sedan blir avskedad på grund av resan. Din mamma borde också ha kunskapen om vem på hennes arbetsplats som får bevilja ledighet och semester. Att hennes arbetsledare gör det låter helt rimligt. Det framgår inte av ditt mejl vilken typ av anställning din mamma hade. Men generellt gäller Lagen om anställningsskydd (LAS) och där regleras bland annat uppsägning och avsked. För att bli avskedad från sitt arbete måste arbetstagaren ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.” Med detta menar man främst att den anställde begått brott riktade gentemot det företag på vilket han/hon är anställd eller t.ex. ordervägran och illojalitet. Vad vi kan bedöma har inget av detta förekommit och det borde inte finnas saklig grund för avsked.

Men frågan är ju om det finns saklig grund för uppsägning. Vad finns det för regler och policy om ledighetsansökningar på arbetsplatsen och har alla anställda fått den informationen? Var arbetsledaren den personen som kunde godkänna ledigheten trots kort handläggning? Var godkännandet endast muntligt eller finns det i skrift? Påverkade din mammas frånvaro verksamheten överlag? Många frågor som kräver mer undersökning i ärendet för att kunna ge tydligare svar. Om ni vill ha stöd att driva er mammas ärende är ni välkomna att återkomma. Vi kan då vidarebefordra era uppgifter till vår samarbetspartner KBM Advokatbyrå.

Vänligen Arbetsrättsjouren