”Arbetsrättsjouren är en oberoende aktör och utgår alltid från lagen när vi ger rådgivning och svar inom arbetsrätten. Vi kan inte hållas ansvariga för hur informationen används och tolkas av våra besökare eller tredje part.”

Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)

Covid-19 påverkat arbetslivet

Uppdateringar kring coronaviruset sker hela tiden och arbetslivet har påverkats otroligt mycket. Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering) är en stor del av ett krispaket från regeringen. För att färre uppsägningar ska ske kan arbetsgivaren minska på anställdas arbetstid. För att täcka stora delar av kostnaden kan de få stöd från staten. Läs mer om detta på Tillväxtverkets hemsida.

Uppsägning på visstidsanställning efter förseningar

Hej,
Jag har en fråga som rör min sons anställning. Han blev anställd i slutet av november månad på en allmän visstidsanställning i 6 månader. Men efter några veckor så blev han uppsagd. Arbetsgivaren hävdar uppsägning på grund av personliga skäl och att min son har kommit försent till jobbet två gånger. Andra förseningen fick han en skriftlig varning för. Min son menar dock att han inte kommit så mycket försent som arbetsgivaren hävdar och att anledningen till att han kom försent var förseningar med tåget. Min son är 19 år och detta är hans första riktiga arbete sedan studenten. Är detta verkligen rätt, behöver man inte tyngre skäl och bevis för en uppsägning på grund av personliga skäl?

Svar: En allmän visstidsanställning tar slut när tidsperioden har löpt till ända, i detta fallet efter 6 månader. Under den period som anställningen pågår har man som anställd ett starkt skydd mot uppsägning. Utrymmet för att avbryta en visstidsanställning i förtid är mycket begränsat, det krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åliggande mot arbetsgivaren. Att din son har kommit försent till arbetet vid något tillfälle är inte skäl nog för arbetsgivaren. Din son har alltså rätt till arbete under den 6 månaders period som visstidsanställningen innebar.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Lön på helgdagar?

Hej,
Jag har en fråga som rör arbete under helgdagar och vilka löner som är korrekta för dessa dagar beroende på arbetsplats. Jag jobbar som heltids-anställd under 5-6 månader på en plantskola. När en helgdag kommer upp får vi skriva på en lista där vi får välja om vi t.ex. vill vara lediga på denna helgdag eller ta ledigt på en fredag samma vecka istället. Men om vi väljer att jobba på helgdagen då de flesta andra har ledigt och tar ledigt på fredagen så får vi inga speciella pengar för att vi jobbat denna helgdagen utöver det vi får under en helt vanlig dag. Är detta rätt?

Svar: I Sverige finns det ingen lag som reglerar lön utan det finns i ev. kollektivavtal på arbetsplatsen. I många kollektivavtal finns det reglerat om extra ersättning i tid eller pengar om du t.ex. arbetar en röd dag eller annan obekväm arbetstid. Finns det inte kollektivavtal på din arbetsplats så är det arbetsgivaren som bestämmer vad det är som gäller. Om ni i personalen är av samma åsikt om att det borde vara ett lönetillägg borde ni be om ett möte med er arbetsgivare och se om ni kan förhandla om saken.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Hur många betalda semesterdagar borde jag ha?

Hej,
Jag blev uppsagd från min tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist. Jag började jobba för företaget den 10 januari 2019 och min sista arbetsdag var den 3 februari 2020. Min fråga är angående semesterdagar att ta ut i pengar, när jag slutar. Jag har tagit ut 1 betald semesterdag, och enligt min lönespecifikation har jag 5 betalda dagar och 19 obetalda dagar kvar att ta ut. Vår semesterrätt är 25 dagar. Semesteråret löper 1/4-31/3 på företaget. Men kan det verkligen stämma att jag bara har 5 betalda semesterdagar att ta ut? Hur många borde jag ha?

Svar: När du slutar din anställning på företaget kommer du att ha arbetat på företaget i lite mer än ett år. Detta innebär att du kommer att ha tjänat in minst 25 betalda semesterdagar.

När man pratar om betalda semesterdagar så är det semesterdagar som du tjänar in under ett intjänandeår, enligt semesterlagen 1 april-31 mars. Därefter följer semesteråret då du får plocka ut både betalda semesterdagar och om du vill även obetalda semesterdagar. Anledningen till att din lönespecifikation endast anger 6 betalda semesterdagar (inkluderat den du tagit ut) är för att du endast tjänade in 6 betalda semesterdagar under intjänandeåret som löpte 1 april 2018 till den 31 mars 2019.

Beräkning av betalda semesterdagar görs enligt en formel. Semesterdagar = ( (A-B) / C ) x 25

A är antalet anställningsdagar under intjänandeåret. B är antalet frånvarodagar som inte är semesterlönegrundande (exempelvis sjukskrivning mer än 180 dagar). C är antalet kalenderdagar under intjänandeåret. Sedan multiplicerar man det med antalet semesterdagar den anställde har, i ditt fall 25 dagar. Vid brutet tal avrundas det uppåt och du har då fått fram dina betalda semesterdagar.

År 1 = 10 januari 2019 – 31 mars 2019 = 81 dagar (A). 0 dagar (B). 365 dagar (C)
( (81-0) / 365) * 25 = 5,55. Avrundat uppåt är det 6 betalda semesterdagar. Intjänade 10 januari 2019 till 31 mars 2019 och som du får plocka ut 1 april 2019 till 31 mars 2020.

År 2 = 1 april 2019 – 3 februari 2020 = 309 dagar (A). 0 dagar (B). 366 dagar (C)
( (309-0) / 366) * 25 = 21,11. Avrundat uppåt är det 22 betalda semesterdagar. Intjänade 1 april 2019 till 3 februari 2020. Dessa dagar syns inte på lönespecifikationen förrän april 2020. Eftersom du har blivit uppsagd kommer du få dina 22+5 betalda semesterdagar utbetalda i semesterersättning.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Information om korttidspermittering

Regeringens förslag om korttidspermittering

Uppdaterat 2020-03-31 Korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)

Coronaviruset covid-19 kom snabbt och har redan satt stora avtryck för svenska företagare, deras verksamhet och deras personal. Många företagare är just nu hårt pressade av allt som viruset fört med sig. Vissa branscher är mer utsatta än andra. Med anledning av coronaviruset har regeringen presenterat budgetåtgärder för arbetsgivare och deras anställda. Den 16 mars 2020 presenterades ett nytt förslag som handlar om ett system för korttidspermittering. Korttidspermittering är en viktig åtgärd i det läge samhället nu befinner sig i och där vi inte kan förutse vad som händer framöver. Åtgärden är framförallt en del i arbetet kring att minska eller dämpa arbetslösheten.

 

Vad innebär permittering generellt?
Under vissa förutsättningar kan arbetsgivare permittera arbetstagare. Det innebär att arbetsgivaren tillfälligt drar ner på arbetstiden eller befriar sina anställa från sin arbetsskyldighet. Både lön och arbetstid påverkas. Anställningen består dock för arbetstagaren och när hindret upphört så ska arbetstagaren återgå till sitt arbete på nytt.

Permittering kan förekomma oavsett vilken anställningsform de anställda har. Permittering förekommer på den privata sektorn och bedöms vara tillåten enligt de flesta kollektivavtal för arbetare medan tjänstemän inte anses kunna permitteras.

Om en anställd permitteras kan omfattningen variera från en del av en dag till en längre period. Men den kan inte pågå hur länge som helst. Allt beror på omständigheterna.

 

Vad innebär korttidspermittering enligt det nya förslaget?
Korttidspermitteringen som regeringen presenterade den 16 mars 2020 bygger på ett tidigare förslag för stöd vid korttidsarbete. Det som skiljer är dock att det tillkommit en kraftig subventionering – bidrag från staten. Avsikten med detta är att alla drabbade företag i denna kris ska kunna behålla så många anställda som möjligt. Arbetstagaren går ned i arbetstid men får behålla en stor del av lönen. Det är en viktig åtgärd för att företagen snabbt ska kunna vända tillbaka när krisen börjat lägga sig.

Förslaget innebär att staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för anställda som går ner i arbetstid. Detta innebär att en anställd kan få över 90 procent av lönen och arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften. Kostnaden delas alltså mellan arbetsgivaren, de anställda men framförallt staten.

Bestämmelserna tillämpas redan från den 16 mars 2020 men kommer träda i kraft den 7 april 2020. Stödet gäller under 2020. Lönetaket kommer troligtvis ligga mellan 40 000 – 44 000 kronor. Följ uppdateringarna på Tillväxtverket. [uppdaterad 2020.03.18]

Arbetsminskning med 20, 40 eller 60 procent.
Nivå 1 – arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen är 4 %
Nivå 2 – arbetstidsminskningen är 40 procent och löneminskningen är 6 %
Nivå 3 – arbetstidsminskningen är 60 procent och löneminskningen 7,5 %

 

Vem kan ta del av denna åtgärd?
Många företag har redan drabbats hårt av coronaviruset. För att du som arbetsgivare framöver ska kunna ta del av åtgärden krävs det att företaget ska kunna visa vilka delar som påverkats i verksamheten. Du ska kunna visa vilka svårigheter som finns för att kunna klara av de ekonomiska utmaningar som uppstått under denna period med coronaviruset och dess framfart. De ekonomiska svårigheterna ska ha påverkat företagets verksamhet såpass mycket och legat helt och hållet utanför din kontroll som arbetsgivare.

Så gott som alla arbetsgivare med vissa undantag ska kunna söka om stödet.

 

Hur ska jag göra för att få del av åtgärden?
För företag som är på obestånd eller som är föremål för företagskonstruktion vid tidpunkten för ansökan så gäller inte stödet för dessa.

Åtgärden gäller för arbetsgivare som kan visa att de i ett första skede utfört andra arbetsrättsliga insatser för att minska sina kostnader för arbetskraft såsom uppsägningar. Exempel från Tillväxtverket är uppsägningar av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Avtal om korttidsarbete/korttidspermittering måste ha tecknats mellan parterna för att du som arbetsgivare ska kunna få stöd.

A.) Arbetsgivare med kollektivavtal – stäm av med ditt kollektivavtal för att se om det finns stöd för korttidspermittering i centrala och/eller lokala kollektivavtal.

B.) Arbetsgivare utan kollektivavtal – på arbetsplatsen måste det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna.

Om du som företagare vill ansöka om stödet så öppnar ansökan den 7 april 2020. Löpande information om ansökan kommer ske via tillvaxtverket.se. Det är Tillväxtverket som godkänner ansökningarna och som kommer sköta hanteringen av dessa ansökningar.

 

Vem arbetar med detta?
Tillväxtverket är ansvarig myndighet och arbetar nu skyndsamt tillsammans med Regeringskansliet och Skatteverket för att få alla förutsättningar på plats så att åtgärderna ska kunna omsättas i praktiken.

 

Arbetsrättsjouren

Arbetsgivaren kräver betalt för förskottssemester

Hej,
Jag blev anställd på ett företag förra våren. Under sommaren så bad våran VD att våran avdelning skulle stängas ner på grund av att de inte fanns några företagskunder att ringa på grund av att dem är på semester under sommaren. Med andra ord fick vi tvångssemester. Vi fick då välja om vi ville ta 20 dagars förskottssemester eller obetald semester. Som sagt så är man ju beroende av ekonomin för att kunna betala mat och hyra och därför valde jag förskottssemester. Under hösten så väljer företaget att säga upp min anställning på grund av arbetsbrist och jag får inte chansen att jobba in mina semesterdagar som jag är skyldig företaget. Nu efter några månader från att de sa upp mig så kräver dem mig på pengar. Har dem rätt att göra det?

Svar: En arbetsgivare kan inte tvinga dig som arbetstagare att ta ut obetalda semesterdagar och du kan inte bli tvingad att ta ut förskottssemester. I ett sådant fall som uppstod så är arbetsgivaren skyldig att förse er arbetstagare med arbete och kan arbetsgivaren inte göra detta har du som anställd rätt att vara hemma med lön.

Det finns inga regler som säger att anställda har rätt till förskottssemester. Det är upp till varje arbetsgivare och anställd att avtala om detta. Förskottssemester är en skuld som arbetstagaren har till arbetsgivaren i 5 år innan skulden skrivs av. Om man som du som arbetstagare blir uppsagd på grund av arbetsbrist behöver du inte betala tillbaka de dagar du fick som förskottssemester.

I ditt fall har du blivit tvingad att ta ut förskottssemester och företaget anser nu att du har en skuld till dem. Arbetsgivaren har i detta fall gjort fel. De kunde som sagt inte tvinga dig att ta ut förskottssemester och eftersom det var dem som sa upp dig på grund av arbetsbrist så har du heller ingen skyldighet att återbetala någon förskottssemester.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Avskedad på grund av resa

Hej,
Min mamma skulle fylla 50 år och då planerade vi barn en överraskning och beställde en resa till henne. Vi glömde kontakta hennes arbetsledare om tillstånd för ledighet. Min mamma fick reda på att hon skulle få resa två dagar innan avfärd och berättade om överraskningen för sin arbetsledare. Arbetsledaren sa ja utan att tveka. Efter resan så har min mamma fått ett avskedsbrev av chefen. Hon skulle lämna jobbet omedelbart trots att hon sa till sin chef att arbetsledaren sagt ja till resan. Vad gäller? Min mamma är jätteledsen för det här.

Svar: Det låter mycket märkligt att din mamma beviljas semester/ledighet för överraskningsresan och sedan blir avskedad på grund av resan. Din mamma borde också ha kunskapen om vem på hennes arbetsplats som får bevilja ledighet och semester. Att hennes arbetsledare gör det låter helt rimligt. Det framgår inte av ditt mejl vilken typ av anställning din mamma hade. Men generellt gäller Lagen om anställningsskydd (LAS) och där regleras bland annat uppsägning och avsked. För att bli avskedad från sitt arbete måste arbetstagaren ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.” Med detta menar man främst att den anställde begått brott riktade gentemot det företag på vilket han/hon är anställd eller t.ex. ordervägran och illojalitet. Vad vi kan bedöma har inget av detta förekommit och det borde inte finnas saklig grund för avsked.

Men frågan är ju om det finns saklig grund för uppsägning. Vad finns det för regler och policy om ledighetsansökningar på arbetsplatsen och har alla anställda fått den informationen? Var arbetsledaren den personen som kunde godkänna ledigheten trots kort handläggning? Var godkännandet endast muntligt eller finns det i skrift? Påverkade din mammas frånvaro verksamheten överlag? Många frågor som kräver mer undersökning i ärendet för att kunna ge tydligare svar. Om ni vill ha stöd att driva er mammas ärende är ni välkomna att återkomma. Vi kan då vidarebefordra era uppgifter till vår samarbetspartner KBM Advokatbyrå.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Avtalsbrott från min arbetsgivare?

Hej,
För lite mer än en månad sedan skrev jag på en överenskommelse om att min anställning ska upphöra. Upphörandedagen för min anställning är i april. I avtalet står det att jag skall vara tillgänglig för frågor över telefon från kunder och mina kollegor och jag får då disponera mobiltelefon fram till och med upphörandedagen. Nu har dock företaget utan att meddela mig bara helt plötsligt stängt av mobilen med motiveringen ”att vi är nöjda med överlämningen från dig och du behöver inte hålla dig tillgänglig för mer brådskande frågeställningar”. Det är i mitt tycke solklart avtalsbrott, frågan är dock har jag något att komma med och är det värt besväret?

Svar: Har ni avtalat om att du ska få disponera en mobiltelefon och då vara tillgänglig för frågor så gäller detta. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra ert avtal. Kanske du kan prata med din arbetsgivare och påminna om ert avtal. Din arbetsgivare kanske ansåg det vara till din fördel att inte behöver vara tillgänglig och arbetsgivaren kanske inte insåg fördelen för dig att disponera telefonen. Man kan självklart ta ditt ärende vidare och du får då själv ta ställning till om det är värt besväret.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Kan jag söka ett till jobb som konkurrerar med mitt nuvarande?

Hej,
Idag har jag en tjänst på ett företag på 60% som snart ska höjas till en tjänst på 75%. Jag behöver dock jobba mer och undrar därför om arbetsgivaren kan hindra mig i vad för typ av jobb jag tar. Jag tänker främst då på ”konkurrerande verksamhet”. I mitt anställningsavtal står det inget skrivet om detta och det finns heller inget kollektivavtal. Min önskan är givetvis att jag kan jobba extra utan att det på något sätt minskar min prestation på ordinarie jobb.

Svar: Man har rätt att spendera sin fritid efter eget bruk, men om ditt extra arbete påverkar ditt ordinarie arbete kan detta innebära problem. En punkt om konkurrerande verksamhet brukar många gånger stå med i ett anställningsavtal. Även om det i ditt fall inte finns reglerat i ditt anställningsavtal har du alltid en lojalitetsplikt mot din arbetsgivare. Din arbetsgivare bör inte kunna hindra dig från att arbeta extra eftersom du önskar arbeta mer än 75 procent men det är viktigt att vara överens. I första skedet kan man anta att det är konkurrerande men om man går på djupet kanske det inte alls är så. Om den konkurrerande verksamheten ligger på avstånd och företagen inte slåss om samma kunder så kanske det inte alls bedöms som konkurrerande även om det är i samma bransch. Det är alltid bäst om du kan ha en dialog med arbetsgivaren så kanske eventuella framtida konflikter kan undvikas och att det blir bra för bägge parter.

Vänligen Arbetsrättsjouren

Rätt till arbetsgivarintyg?

Hej,
Jag har nyligen arbetat på ett lager. Mitt kontrakt gick ut den 15 december 2019. Den 20 december bad jag om ett arbetsgivarintyg och vad jag vet så ska dem på min begäran skicka ett direkt. Det har nu gått flera veckor och inget har hänt. Har varit på dem nästan varje vecka eftersom det påverkar min ekonomiska situation då a-kassan måste ha in mitt arbetsgivarintyg. Finns där inget annat jag kan göra?

Svar: Du har helt rätt i att företagen är skyldiga att utge arbetsgivarintyg genom lagen om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgivarintyg används som sagt för att pröva rätten till ersättning från arbetslöshetskassan. Intyget ska innehålla uppgifter om anställningsform, arbetstid, orsaken till att anställning upphör, hur mycket personen har arbetat, och lönen. Om arbetsgivaren inte lämnar arbetsgivarintyg så kan du eventuellt begära skadestånd.

Du har begärt ett arbetsgivarintyg från din arbetsgivare utan respons. Tyvärr är detta vanligt. Varför det tar tid för arbetsgivare vet vi inte men arbetslöshetskassorna har tagit fram en e-tjänst Arbetsgivarintyg.nu för att förenkla administrationen kring arbetsgivarintyg. Alla arbetsgivare oavsett bransch har möjlighet att använda sig av denna e-tjänst. Gå in och kolla över sidan och skicka informationen till din arbetsgivare så kan vi hoppas att detta underlättar arbetet för din arbetsgivare så att du snart kan få ett ifyllt arbetsgivarintyg.

Vänligen Arbetsrättsjouren